Under nästan hela min skolgång var jag mobbad på olika sätt eller utfryst på olika sätt.

Jag har fått ta så mycket skit under hela min skolgång så det var en plåga att gå dit varje dag. Att bli utskrattad och hånad för den man är.

Att bli hånad för att man inte platsar in.

På idrotten vart jag såklart vald sist eller så fick läraren sätta mej i ett lag. Jag dög inte i deras ögon. Jag var inte bra på något i deras ögon.

Hade vi grupparbeten i klassen så var det någon stackars grupp som fick dras med mej och jag fick skituppgifterna som ingen annan ville ha, kom jag med förslag på något så var det ingen som lyssnade på mej.

När vi skulle undervisa i klassen så vart jag utskrattad och andra satt och gjorde sej lustiga på min bekostnad.

Jag hatade redovisningar mer än något annat för då var jag tvungen prata inför klassen som jag såg satt med hånleenden och jag hörde ljuden och fnissen. Det gjorde så förbannat ont.

Jag fick sudd och sånt kastat på mej när jag satt i klassrummet och jobbade...den som satt bakom mej satt med sin linjal och petade mej i ryggen.

Beroende på bänkgranne så kunde det hända att när jag öppnade mitt bänklock så min bänkgranne kunde röra om i min bänk...eller så röck vederbörande i mina böcker när jag försökte skriva.

På rasterna fick ja gi bland vara med och kasta boll eller hoppa hopprep men för det mesta var jag ensam.

Jag hade ingen riktig bästa kompis.

Jag blev kallad fetto...Gris...fläsklägg...jordbävning....glasögon
orm...oerhört många fula ord. De orden sved.

inne i skolan så ropade endel fula ord efter mej...även såna som inte ens kände mej....eller så fick jag ett hånflin mot mej och ett fnys. Man dög inte för den man var....

När jag skulle gå hem från skolan hände det att elever som inte ens kände mej kastade snöbollar eller stenar mot mej och endel ropade glåpord efter mej.

Det kändes inte kul att behöva gå förbi dem så till slut fick jag ta en annan väg att gå när jag skulle gå hem.

När skoldagarna var slut var det som en stor lättnad...då var jag fri.

Jag blev mobbad för att mina kläder inte dög...för att jag hade glasögon...för att jag hade psoriasis...för att jag läspade och kunde inte säga S och R...jag mobbades för att jag pratade för tyst...ja allt dom kunde hitta på att klanka på mej om.

mobbning är nåt fruktansvärt som inte ska finnas varken i barnens eller de vuxnas värld. det är något fruktansvärt som ger djupa ärr i själen hela livet. de finns där alltid.

man ska vara den man är och inte måsta vara någon som andra tycker man ska vara...man ska bjuda på sej själv.

Mobbning gör ont...

det sårar...ord är det värsta vapnet...för de sårar hjärtat och själen.

2015...ja det gav en del positiva saker.

Kunde inte börja bättre än när jag med magont öppnade brevet från FK den där Januari dagen med en god vän vid min sida.

När jag öppnade och läste orden: " Du beviljas full sjukersättning" så strömmade tårarna nerför mina kinder.

så glad jag var att äntligen slippa kampen mot FK.

MEn bara för att jag fick genom det så betyder det inte att smärtan är borta...nädå...den har rasat som vanligt i min kropp detta år tillsammans med IBS...hjärtproblem och minnesrubbningar.

I Mars vart det en tur till veterinären med gumman...hon hade en överansträngd muskel i höger bakben.

med vila och medecin så blev hon bra skönt nog,.inte vill man att ens kära små ska ha ont.

redan den 5 mars så satt jag ute på balkongen med en kopp gott te och njöt.

sen i maj var det dags för en underdar dag på Stenrike raceway. En dag med folkrace och spänning och med underbara människor....och jädrans  Vädret var inte det bästa men kul var det.

så kom då sommaren....det blev härliga promenader med vovvarna i skogen...några tekoppar på balkongen med en god bok... och bara njuta av sommaren...umgås med några goda vänner.

ja sen var det dags för Selånger marknad..och i år var jag där med Linda och Nicklas. Det var en solig dag med en massa skratt och andra galenskaper.

Under sommaren passade vi även på att fira Lindas 30 års dag med fina presenter. Vi vart bjudna på en enormt god smörgåstårta och annat gott.

Sen kom ett enormt bakslag för mej....Hösttävling i Stavreviken närmade sej med stormsteg och jag såg fram emot den så mycket...men min dåliga hälsa satte stopp för mej den dagen. JAg var så ledsen och besviken över att jag missade det.

I oktober så fyllde jag och min vackra prinsessa år....hon fyllde sex år...och jag...nja det skiter vi i.

Vi bjöd våra närmaste vänner på lite fika.

nåväl....

sen så kom vi fram till första advent!

var på höstmarknad med fina vännerna Linda och Maud. Det var en regnig dag men vi hade trevligt och dagen avslutades på byns pizzeria.

sen kom helgerna...lucia.....jul och nyår....

det var ett händelserikt år och allt har jag inte skrivit hära.

Ett stort tack till ni nära vänner som finns där för mej i med och mot gång.

Nu vill jag och mina vovvar önska er alla fina ett fint 2016

ja då är det snart jul då...och inte mycket till vinter syns där på utsidan av fönstret. saknar snön och kylan...det är jul för mej.

Sitter och tänker lite på jularna när man var mindre/yngre...då firade vi antingen hemma hos farmor och farfar i Råneå eller med mormor och morfar i Vebomark. Då var det kusiner...fastar..mostrar..morbröder..farbröder.

Det var en speciell stämning då. minns med värme hos farmor och farfar där luktade det cigarr bland annat eftersom farfar rökte det på julafton och det är ett minne som sitter kvar. sen för att inte glömma farmors underbara kålrotslåda..Gud vad jag saknar den.

Jag kan göra den men får den ju inte lika god som hon fick den.

Sen hos morfars....där var den lite annorlunda....men lika underbar.

Dofterna av hyacinterna och granen...dofter som finns kvar inom en.

det är underbara minnen som lever kvar trots att farmor..farfar..mormor och morfar är borta.

Numera firar jag min egen jul på mitt sätt....

försöker väl hålla lite på traditionerna men någon gran kan jag inte ha och såklart röker jag inte cigarr...hahaha...

min jul består av risgrynsgröt som är ett måste....julvört med rödbets sallad...och julmust...då är jag rätt nöjd. Fast såklart lite gott måste man ju unna sej i form av en bit choklad eller lite ris a´la malta....det kan jag inte vara utan.

Nåväl....den 22 är det 6 år sedan min lilla prinsessa kom hem till oss....hon var så liten det lilla busfröet. det första hon då gjorde var att ta en runda i clementinskålen och en runda i granen.

och dagen innan hade jag tagit farväl av min älskade underbare kurre på timrå veterinärstation.

samma kväll fann vi våran prinsessa på Blocket och det var nog meningen.

Nu får jag önska er alla er underbar jul där ute och ett underbart nytt år...om jag inte skriver något i mellandagarna förstås.

Puss och kram till er alla fina människor.

ny månad då....

jisses vad fort det går...vart fasen tar tiden vägen.

otroligt så fort det går.

sitter och tittar ut över den vackra höstdagen och avnjuter musiken från gårdagens Så mycket bättre.

helt fantastiskt.

denna helg har jag tänt ljus för de nära och kära man har misst.

en helg för eftertanke och att minnas de som gått från oss.

känns skönt att tända ljus och sitta en stund och minnas.

vovvarna verkar ha mysdag i dag i soffan....dom ligger och kurar...

mina små sötnosar....

funderar om jag ska göra dem sällskap en stund och kolla på

underbara filmen walk the line som handlar om Johnny Cash...en film jag verkligen älskar.

musiken i den är helt otrolig....en av de bästa filmer jag har sett.

ja sen väntar en härlig promenad med de fyrbenta i det härliga höstvädret.

härligt!

nu önksar jag er alla en underbar fortsättning på denna helg.

lev och må väl

då var det kväll och ute är det nu mörkt....sitter här och avnjuter lite god musik ala Randy Piper som är en gammal idol sen många år tillbaka. vilka minnen musik kan väcka...vilka leénden man kan göra när man lyssnar på endel sånger. Musik är medecin för själen det har jag märkt sen länge sen.

men musik i all ära...hårdrocken är jag alltid trogen...där har jag mina stora favoriter och det är den musik som ger mej energi och jag älskar att sjunga den.

nåväl..nog om musik....

jag och min lilla prinsessa har fyllt år..den 11 oktober fyllde vi båda år.

min lilla fyrbenta prinssessa fyllde 6 år..redan....hon fick tuggben...reflex och annat smått och gott.

tänk va tiden gått fort sen vi tog henne den snöiga kalla vinter dagen 2009....så mycket som hänt och alla goda skratt hon bjuder mej på varje dag.

den glädje hon och min lille prins skänker mej varje dag är ovärderlig.

med deras stora vovvehjärtan och gränslösa kärlek....älskar dem över allt annat på denna jorden.

på morgonen så är det ligga och gosa en stund och zita kommer med sin varma mysiga nos och ska väcka mej och melle ligger varmt och tryggt vid min sida. då mår jag så förtvivlat gott.

om ca 2 veckor ska jag äntlilgen och göra mitt minnestest på vårdcentralen det ser jag fram emot det är nog bra att få göra det. skadar inte....

då var det höst då. den verkar börja bra med vackert väder och soliga fina dagar.

så underbart fint med alla dessa färger och den underbara klara luften.

älskar hösten och man får njuta av den i all dess prakt.

ja då var gumman i toppen på sin löp då....

melle försöker uppvakta henne så mycket han bara kan men hon vill inte.

så bara några dagar kvar på löpen för denna gång.

i morgon dags för vårdcentralen...ser inte fram emot det men måste man så måste man....så är det.

har i dag haft besök av en god vän och spelat lite tv spel och druckit lite te med han det var väldigt trevligt.

och på förmiddan så var jag och min goa väninna ute på promenad med vovvarna. vi går för det mesta varje morgon...det är härligt.

ha nu en fin kväll alla fina